Ett försök till kräftskiva.

En av svågrarna skulle åka och handla. Han skulle köpa TRE saker; räkor, kräftor och krabbor men glömde krabborna.
-"Men...öh...jag var så fokuserad på det andra." Förvisso är det viktigt med fokus men TRE saker?

Jag skulle ändå iväg och köpa tillbehören så jag fick fixa krabborna. Jag hade massor att handla men jag kom ihåg allt. Det var väl för att jag är så dålig på att fokusera. Eller på att jag är kvinna..

Anyway. De flesta ville vara hemma hos svärmor/äldsta svågern m familj men på assyriska heter räkor och Satan samma sak. Detta gjorde att svärmor gjorde ett par hundra korstecken och Ave Maria och gömde sig sen på nedervåningen. Svärfar åkte hemifrån.

Under mina försök att duka fram och lägga upp, flockades ingifta släkten runt bordet, ylade, slet och drog i skaldjuren, skrek, skrattade, tjoade och betedde sig som en skock babianer. Ljudnivån var HYSTERISK! Vuxna människor.
-"TYYYYYYST!!" gallskrek jag till slut. "LUGNA EEEER!!! Är ni GALNA?!?!"
-"Men vi har ju aldrig sett sån här mat förut. Det är nytt för oss..." sa en svägerska. Till mig. Den ende svensken i hela släkten. Som ständigt blir utsatt för nya saker.... Och inte beter sig som en galen grottmänniska för det.

Vissa åt med god aptit, vissa vågade inte peta på krabborna, vissa höll sig bara till räkorna men alla gjorde fel! Det var sanslöst frustrerande att neka till alla kommentarer till vad vi kanske behövde mer.
-"Sallad?" NEJ!
-"Bulgur?" NEEJ!
-"Skall vi koka ägg?" Eh...NEJ!
-"Men har man verkligen inte potatis till?" NEJ!
-"Men om jag skär upp lite tomat, bara?" NEJ!

En systerdotter tyckte att gälarna ( eller vad det nu är på krabban - de där flikiga grå grejerna ) var godast av allt. Det enda på ett skaldjur man INTE äter. Förutom skalet.
En svägerska frågade mig tusen ggr om det VERKLIGEN var ögon, de där svarta kulorna på kräftorna, och inte pepparkorn.
En svåger tyckte att det var för söligt och gav upp.
En annan svåger ställde sig i ett hörn av köket och skalade hundra räkor så han sen kunde sätta sig ner och äta mer effektivt.
En svägerska ville bara göra sallad hela tiden.
En brorson åt bara klorna och slängde hela kräftorna sen.
En svåger frågade 25 gånger om vi verkligen inte skulle värma dem.
Och en svägerska vägrade tro mig när jag sa att de inte var råa.

Det hela var så stressande och oavslappnat. Och så himla fel att jag knappt minns hur det smakade. Men jag stinker gammel räga om hännena, så de va no gött. Men nästa gång jag äter skaldjur skall det vara med folk som vet hur man gör!