Doften av sprit har nu tagit över.

Min tappre 5-åring vaknade på Juldagens morgon med hjälp av kaskadspyor.

Att vara mamma är högsta lyckan man kan uppleva...ja och sån skit. De som säger så, har de någonsin fått en spya över ryggen samtidigt som de byter skitblöja på en krånglande bebis?
Man kan ju undra.

Det är så mycket avskräde med barn. Det kommer ju UT så mycket saker ur dem. Och ALLT luktar äckligt.

Hela dagen sprang 5-åringen mellan toaletten och bordet med alla Legojulklappar. Till synes oberörd mellan varven. Han var förbjuden att vara i nya soffan eller på nya mattan, för ibland hann han inte. Då drabbades komattan ( man hade ju kunnat tro att en kossa skulle tåla vatten och lite rengöring, men det måste vara ytterst obehagligt för dem när deras hud stelnar och korvar sig vid minsta regn? ) eller något annat lika olämpligt att kräkas på.

Men som sagt; vid gott mod hela tiden och efter en tupplur på eftermiddagen var han återställd igen.
Så drabbades då lilla Orange igår kväll. Spyor i hela hans och vår säng. Men så tog jag hand om detta och Orange var pigg och glad på morgonen igen.

Idag var det min tur. Inte lika tapper kan jag erkänna. Helt utslagen hela dagen snarare. Inte heller när det är en själv som utsöndrar vidrigheter är det något ljuvligt över mammarollen.

Försvinn så jag kan få dö ifred är väl mer likt känslan...

Nu är det bara två kvar som skall spy ner resten av inventarierna här. Vi inväntar med spänning vem av de två som blir först.