Vägen mot mitt nya liv.. Är då fan inte rak!

Jag går omkring i ett lyckorus och liksom tindrar. Jag har inbillat mig att jag hittat frälsningen. Jag tror till och med att jag kommer att skutta till mitt trista jobb i morgon. Eller nej - det kommer jag inte för stålhättorna är tunga. Men det är då enda anledningen till att det inte blir skutt.

Jag har lite svårt för det här med sans så jag tänker mig mitt nya radhusliv som början på en era. Tur att jag inte har någon direkt trädgård för då hade jag gått loss på ekologisk odling av rovor, betor och linser ( hur fan de nu växer ). Jag ser mig själv i framtiden som någon slags hemmavarande idealmorsa med enormt tålamod och träskor som jag själv pyntat med kurbitsmålningar.

Jag tänker röka egen makrill och lägga in mina ekologiska betor och sälja på något torg iklädd tovad mössa.

Jag hade lite ärenden idag, mest smågrejer, handla mat och så men jag började mitt nya, ekologiska liv genom att impulsköpa en gasolgrill, en LEDtv, ( bara för att den hade genomskinlig ram. Fattar ni, så coolt!? ) och beställa ett golv till vårt nya sovrum ( som jag inte ens mätt upp ) för 700 kr/kvm.
( Tack Gode Gud i himlen att jag var så fiffig att jag spärrade min mans Visakort till det gemensamma kontot. Låtom honom aldrig förstå sig på internetbanken. Amen. )

Men man kan ju ändå inte odla så mycket i en minimal radhusträdgård? Och kurbitsmålningar kan man väl ha ändå... Och det finns inga vidare torg där jag bor... Tålamod...jo, det kan jag ha. Om jag får dricka Amarone och Brunello. Och få tid till manikyr och ansiktsbehandlingar.

Amen.