fredag 18 september 2009

Idag. ( Kunde inte komma på någon skitbra rubrik idag )

Idag hade vi besiktning av det nya radhuset. Redan från början kändes det som att sätta fyr på 8 000 men säljaren tog det som självklart och vi tänkte väl att man nog gör så... Så vi gjorde det.

Säljaren var på en strand i sydeuropa och mäklaren kunde inte vara med. Det var jag, min man och besiktningskvinnan. Jag har i mitt liv aldrig träffat en sådan mekanisk person. Hon rabblade inlärda fraser efter varandra och var stentorr och FULLKOMLIGT oemottaglig för minsta skämt.

Hon pratade monotont om riskkonstruktioner och gjutjärnsgolvbrunnar. Hon förklarade i detalj om hur man gör när man tar upp en vägg och om treglasfönster.
I början så fnissade jag och maken åt hennes beteende, vi ignorerade hennes prat om smågrejer in i minsta detalj. Efter någon halvtimme hade hon sugit musten ur oss. Vi stirrade mest ut i tomma intet och väntade på att det hela skulle vara över.

-"Det här är en fuktmätare. Nu för jag den över min hand och den känner då av mitt blod. Eftersom ju det är vätska" sade hon. För andra gången. Hon använde EXAKT samma fras när vi var i badrummet på ovanvåningen.

-"Har ni någon stege?" frågade hon.
-"Som du vet så bor vi inte här och har ingen aning om det finns en stege" svarade jag.
-"Vi skall nu upp på taket och jag behöver då en stege" sa hon med samma mekanik som under hela besiktningen.

När människan ÄNTLIGEN var klar gick hon. Och där stod vi. Jag och min man, ensamma bland en gammal dams alla möbler och prylar ( damen i fråga bor på hem och säljaren är alltså hennes son - han som solade i syden ) med nyckel till hemmet vi inte får ta över förrän om en månad.

Det kan väl bara inte var som det skall?

Vi kände oss om skurkar och snabbade oss ut. För att träffa på närmsta nya grannen.

-"Harkel, hooooooooost, uähähäääää, host, host" lät han medan han sög vidare på sin cig. "Jag har just haft en stroke vettni och jag ramlade och slog ut mina...hooooost, uääähähähähähähäh, harkel, host, host...tänder"

Ja, det här blir nog bra.

4 kommentarer:

Anonym sa...

hahaha
när vi köpte vårt hus så besiktade vi den med den storsta paketet som finns. våran beskitninggubbe var likadan..han skulle försklara allt hundra ggr...MEN..MEN OJ vad söt han var grrrrr :-) höggravid som jag var då så var nog hormonerna upp i taket så det var extra varmt när han tittade på mig haha..min man undrade vad det var för fel på mig då jag fnittade så fånigt :-)

sen ägaren som var hemma sa till honom att hon hoppas att han inte ska hitta några fel:
hans svar var: jag är ju inte här för att skriva kärleksbrev. Mitt jobb är att leta fel och det är jag bra på. Inget byggnad kommer undan utan fel. tyckte det var så bra sagt :-)

hittade roboten nått större fel då?

Marre sa...

hmmm datorn ville posta det hemligt ser jag..hursomhelst det var jag som skrev det där ovan...

Cirkus sa...

-"Det här är en fuktmätare. Nu för jag den över min hand och den känner då av mitt blod. Eftersom ju det är vätska"

Varför kommer jag in på Mia o Klara här??

G sa...

jag kan inte tänka på annat än den person som väljer att leva med denna stentorra person i nöd och lust. Hur är HAN funtad? Eller hur är hon hemma? Som Pippi Långstrump?