Jag har alltså en liten tomt. Frågan är om man ens får - enligt lag - kalla den för trädgård? Men jag har svårt att inse detta. Förra året sådde jag 4 påsar med olika tomatsorter. Hela lilla radhuset var belamrat med små plantor- noga utmärkta då vissa var busktomater och andra inte.
Jag hade inte förväntat mig att varenda fröjävel skulle ta sig men nu gjorde de det och jag kan ju inte mörda plantor!
Att plantera om alla dessa plantor är ett evighetsjobb och jag levde med jord under naglarna i månader tills jag en dag kom hem från jobbet och mina märkningar var borta. Lapparna låg sönderrivna över hela vardagsrumsgolvet och jag skötte därefter plantorna lite på måfå. Tjuvade dem ibland och lät bli ibland. Det var tomater överallt.
Barnen hatade mina tomatplantor, de var i vägen och tog tid och jag hatade dem också på grund av allt kånkade av gödsel och allt omplanterande, så nästa år skulle jag inte ha några. Aldrig mer!
Men jag köpte förstås en påse i år. Varenda fröjävel tog sig. Jag köpte också ärtor, persilja, morötter, ruccola och vad som mer växer i de där jävla krukorna och odlingsbäddarna har jag glömt. Jag kånkar gödsel, köper större krukor och vattnar oavbrutet. Jag kånkar in tomaterna på kvällarna och jag stödjer plantor jag inte ens kommer ihåg vad de är.
Nästa år! Nästa år skall jag asfaltera plätten till trädgård och förse mig själv med handklovar från mars till augusti!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar