fredag 1 juni 2012

Imorgon blir det nog bra.

Jag gjorde't! Jag däckade i soffan klockan 18.00 och sov en timma. Jag och det Oranga barnet. När jag sen vaknade hade jag en känsla av att inte ens ha en kropp, huvudet kunde röra sig men inget annat. Jag är utmattad. Jag är så trött så jag tappar minnet, glömmer vad jag gör och tappar känseln i kroppen.

Min man servade mig med kaffe så starkt att jag fick sår i munnen men efter ett tag kunde jag klösa mig upp ur soffan för att packa för man och äldste son som skall till Danmark på fotbollscup tidigt imorgon.

Och det är då helt berättigat att tänka/utbrista; "kan han inte packa själv!?" men svaret är helt enkelt nej.
För att inte riskera att han stoppar ett par kallingar i innerfickan och drar så packar alltså jag. Och nu har jag gjort det. Och en hel massa annat. Och koffein som fan inte verkar när man drar i sig en liter kl 5 på morgonen en arbetsdag, verkar nu. En fredagkväll.

Så här sitter jag. Jag skall upp om 6,5 timme och är inte i närheten av att kunna somna. Bredvid mig i soffan ligger ett orange barn och snusar och en karl som snarkar.

Men det kunde varit värre. Det kan det ju alltid.


Inga kommentarer: