Idag har jag varit ledig. Resten av veckan jobbar jag sent, vilket innebär att jag inte träffar ett av mina barn förrän på lördag morgon. Jag sover när han vaknar och går till skolan (han gör inte detta själv då han är 6 år men alltså; pappan går upp), och han sover när jag kommer hem. De två andra träffar jag på förmiddagen eftersom de inte går i skolan så de lämnas därmed sent till dagis.
Då -på dessa lediga dagar- överkompenserar man/jag. Jag blir en sörja av husmoderlighet och kvalitetstid. En tid som jag undrar om någon av oss egentligen uppskattar?
På mina lediga dagar får han en frukost som är löjligt överdådig - han vill ändå helst ha flingor men äter av mina bacon, äggröra och 8 sorters pannkakor. För att vara snäll.
På mina lediga dagar är han löjligt välklädd. För att jag då har tid att stryka skjortor. Fast han hellre vill ha sin gamla Star Warströja men tar ändå skjortan. För att vara snäll.
Det bakas.
Jag suger på att baka och vår ugn är helkonstig. Men han rör, blandar och knådar trots att ingen av oss egentligen tycker det är roligt. Dessutom är det lååångt godare med köpebröd.
Jag läser saga - trots att jag nästan somnar av min egen röst och han hellre spelar dataspel.
Vi bygger Lego och pysslar, det tycker vi båda är roligt i ca 30 minuter, sedan vill jag spela Farmville och han ringa på hos grannen. Men vi håller på i timmar ändå.
Han; för att vara snäll.
Jag; för att jag har dåligt samvete.
Sedan gör vi egna talgbollar till fåglarna. Trots att han skiter i fåglar och jag lika gärna kan köpa färdig fågelmat.
Sedan åker vi skridskor. Som jag hatar och han visserligen älskar -men i min iver att roa det älskade barnet- lånar jag in två barn att leka med och råkar därför slarva bort mitt eget. Honom fann jag 15 minuter senare i full gråt. Hemma hos lånebarnens mamma. I samma upplösningstillstånd som jag själv var i då jag trodde han gått genom isen.
Nu är lediga dagen snart över och både han och jag har 4,5 dagar på oss att vila inför nästa dust av kvalitétstid.
2 kommentarer:
=( Jag blir lite sorgsen här..
du gör ju ditt bästa. Men är inte vi föräldrar oftast för pretto när vi väl har tid?
Nu har jag stora barn, men då de är här vill de ligga på soffan och kolla film. I början blev jag stressad och ville att vi skulle göra något ROLIGT.
de var trötta efter en vecka i skolan och ville verkligen bara slappa.
så nu slappar jag med dem.
Det är ljuvligt.
Kram fina Äjj-Käjj!
Bli inte sorgsen :-) Jag lever i någon slags övergång. Från att ha varit hemma i evigheter till att faktiskt ha ett heltidsjobb och behöva släppa barnen till deras pappa. Som är världens bästa. Han åkte bort den här helgen så jag har varit ensam med de 3 och vi har inte gjort ett endaste nyttigt jävla smack. Jag lär mig med tiden :-)
Skicka en kommentar