I ren vrede...

...skriver jag ett inlägg för nu har jag varit vaken i över en timma. Klockan är 6.30 och jag har haft två smärre hjärnblödningar redan.

Vad ÄR det med barn!? HUR kan de slåss och bråka så och ändå älska varandra efter 2 sekunder?! Efter att ha vaknat och trampat runt i min säng tills adrenalinet pumpade och omsomning är omöjlig - både för dem och mig - åkte de in i sitt rum. Där de leker i 5 minuter tills den lille sparkar Mellan så han slår huvudet i sin säng. Och så utbryter hysterisk gråt. Hos Mellan för han fick ont och hos den lille oranga för jag blev fullkomligt rasande på honom.

Då vaknar Störst och skäller på sina bröder så de börjar grina igen. Mitt hopp om att få mer än 5 timmars sömn grusades då brutalt, jag kapitulerar och inser att jag behöver ringa tandläkaren då jag troligen bitit sönder minst två tänder i ilskan.

Det kommer bli en bra dag, det här.