Jag slutade jobbet 20.45 idag. Det är meningen. Den sista halvtimmen av arbetsdagen består av omänsklig stress då en av cheferna står över en och jagar på då pengar skall stämmas av och rapporter och papper skall fixas.
Och mitt sinne är inte på topp kl 20.30 efter en arbetsdag. Ibland blir det fel. Jag tänker hjälpsamt men ställer mer till det. Min fantastiskt goa kollega och lärare har aldrig visat annat än stort tålamod och vänlighet under min upplärningsperiod. Tack, söta goa - det är till stor del din förtjänst att det är så kul att gå till jobbet.
( hon läser min blogg... ).
Men ja, det där var en parentes.
-"Skall vi måla det nya räcket?" frågar min man när jag kliver innanför dörren kl 21.14.
Han menar:
"Kan du inte måla räcket, eftersom jag är brutalt färgblind, och du är så besatt av att göra allting själv och envis som en gnu, så bara jag nämner ett projekt är du i full gång trots nackspärr och trötthet."
Så jag har målat. Men som straff tänker jag behålla mina Kerstinlår för mig själv inatt! Trots att han serverade mig vin.
1 kommentar:
Ha ha ha! Käraste Äjj-Käjj - det finns inga misstag du kan göra som jag inte redan gjort och du, nog läser jag din blogg alltid. Med största nöje!! Så våga aldrig skriva annat än gott om mig :)
Skicka en kommentar