Min fina 5-åring har börjat drömma mardrömmar på nätterna. Fast detta visar sig bara vid sängdags då han försöker övertyga oss om hans hemska plågor som aldrig skulle infinna sig om han fick sova i vår säng.
-"Det goda och det onda sitter inne i halsen, på varsin sida. Över det goda sitter det slem som gör att det inte kan komma loss. Det är bara det onda som är fritt och som kommer upp bakom mina ögon när jag sover" lyder förklaringen.
Efter en stund av mållöshet föreslår jag slemlösande hostmedicin vilket gör barnet rasande och uppgivet och han hulkar fram:
"Mammor skall vara snälla och inte hata sina barn när de är rädda. Varför hatar du mig, mamma?? Varför får jag inte sova i din säng!?"
Eh, jo, din lille skit, så här är det; jag hatar dig. Verkligen. Det är av ren avsky jag inte vill ha dig i min säng. Det har nämligen inget att göra med att din yngste bror vaknar varje natt, exakt kl 01.15 och gallskriker.
Det enda som hjälper är att han då får sova i vår säng resten av natten. Detta innebär att jag blir väckt tusen gånger per natt.
Av Orange, av din snarkande pappa och av din andra bror som kissar mitt i natten. Det gör även du.
Så jag blir alltså väckt tusen gånger per natt. Jag skall orka med mitt jobb, med er med alla din pappas två miljarder släktingar. Och inte bara orka, faktiskt. Jag vill kunna orka utan svarta påsar under ögonen och ett tålamod som räcker längre än 3 sekunder.
Det är alltså av rent hat till dig, min son, som gör att du inte får lov att sova i min säng och orsaka att jag vaknar tretusen gånger till av att jag sover på 3 cm av sängen. Och detta bara för att du helt enkelt vill. Inte för att du på riktigt drömmer några mardrömmar utan bara för att du tycker det är trevligt. Fortsätt gärna med dina mördande samvetspilar i mot mitt hjärta. Möjligtvis lättar det min avsky något...men jag tvivlar på det.
Om du kunde sluta väcka mig kl 6 varje morgon för att meddela att du tänker bajsa så jag måste vara halvvaken för att invänta ropet på torkning...( och somnar jag om så skriker du så alla bröder vaknar )....ja, då kanske...
Trots allt detta, kommer jag sakna er så hjärtat värker i helgen. Jag kommer att sakna varje vidrig minut av nätterna.
Så, ja. Jag avskyr dig. Verkligen.
9 kommentarer:
Hjälp vad de kan komma på...
*frustrationen ångar*
De vet vilka knappar de ska trycka på, de små gulliga liven...
Vaa?! Så du ska åka bort? jag trodde du bara skojade! Wow, kuul! Du har ingen dumbom till son Äjj-Käjj......
Ett gosedjur i form av en alg (inte vaxten utan djuret) ikladd lusekofta ar det narmsta barn du kan komma hemma hos mig. Du kan fa sova med den om du kanner dig ensam under natten;-)
Ja, eller sa far du helt enkelt ta med dig kudden och knacka pa min sovrumsdorr om du vill sova mellan mig och Mr Fisk. Ingen av oss snarkar..eller jo kanske jag litegrann..
Fast du kommer sakert sova som en prinsessa ibland dina shoppingbagar fyllda med balklanningar!:-)
Ps.Torsdagens vader blir 11 grader och sol.
*S* Jag har heller aldrig kunnat sova med barnen i sängen, men jag löste det med att gå och lägga mej i deras säng. Lite jobbigt på morgonen bara, innan man fattat vilken säng man vaknat i. :)
stackarn! hans mamma hatar honom och mostern vill inte hälsa på honom! jag kommer hem om en månad så då ska jag hälsa på och goooosa!!
Va!? Kommer du hem om en månad!?!? Braaaa, lilla syster!!!
jaa, typ.. alla papper är inlämnade, och det skulle ta typ 20 dagar för dom att komma hit igen, och sen åker vi och hämtar passet i syrien. mitt pass får jag om två veckor, efter jag sökt visum för två månader till.. ganska onödigt..
Hahaha, precis som vår 5-åring! Men jag är impad av hans förklaring... Den var väl utvecklad ;-) Jag sover som tur är hårt, så Stefan blir mer störd än mig :-)
Skicka en kommentar