Ja, katedralen är min fula lilla bil. När jag köpte den var den blingad med diverse bibliska varelser.
Jag fick vinterdäck av en kompis som hade köpt ny bil. Och man går efter dimensioner och bultar när man skaffar däck. Hade ju jag för mig men när bilen var upphissad så gick däckfan inte på! Hålet i fälgen var för litet. Först tänkte jag; vinkelslip.... Men sen tänkte jag mer; Blocket.
Så jag ringde på en annons. 4 st nästan nya dubbdäck för 500 kr. Och de skulle passa en bil av katedraltyp. Så bra.
I andra änden på samtalet fanns en liten, liten man som pratade lite, lite svenska. Eftersom jag hittar dåligt på ön där jag jobbar erbjöd sig den lille mannen att komma till mitt jobb med däcken och byta dem på plats åt mig. Och allt detta för 500 kr.
"Do tjänner mig, jag har blå kapps och jag är liten, liten. Som ett barn" berättade mannen.
Och mycket riktigt; en liten, liten man med snällt ansikte dök upp på mitt jobb.
-"Oj, du är en timma tidig...jag har lite svårt att komma ifrån just nu...." beklagar jag vänligt.
-"Gör iiingentingen, jog väntar på dig" svarar den lille mannen glatt. "Jog sitta i bil. Vänta".
Blotta tanken på den snälle lille mannen sittande i sin bil i snöstormen för att få montera mina däck gjorde mig svettig så jag fick ju smita iväg.
-"Naaaj, jog tur iinte däck kan passa. Kanske do kan byta till din fälg?"
-"Jaa, det kan jag ju faktiskt..."
För även om jag skulle behöva skifta däcken till mina fälgar så skit samma, däcken kostar ju bara 500 spänn, liksom"
-"Fast do inte betalla micke....kanske...kanske betala 300 istället"
Eh..? Prutar karln ner sina egna däck bara för att de inte passar på min bil?
-"Jahaaaa, ja, det var ju snällt. Men då får du tillbaks fälgarna när jag skiftat dem"
-"Naaaaj, do inte måste! Do kan sälja eller slänga. Jag vet inte. 300 kronor. Är det micke?"
-"Eh..nej, det är inte mycket - det blir bra"
Några minuter senare hade den lille mannen lyft in alla däcken i min bil, jag var glad och den lille mannen var 300 kr rikare....eller nåt. Han tackade hjärtligt och jag med. Mest för att det finns så goda människor.
Dagen efter skulle vi bara testa...och däcken passade.
Plötsligt händer det.
onsdag 10 november 2010
söndag 7 november 2010
Det här med Kungen...
Ja, man måste ju liksom..
"Skandal"...? Alltså, jag vet inte... Om karln hade sysslat med trafficking, haft ett methlab i slottskällaren eller förgripit sig på småbarn...DET hade varit en skandal.
Att en man som växt upp med idel lismande människor runt sig, som aldrig behövt oroa sig över vad folk skall tycka eller ha någon ångest över framtidsplaner eller pengar, kanske uppför sig lite odrägligt; ÄR det verkligen en skandal? Eller ens konstigt?
Är det verkligen en skandal att karln har varit otrogen? Han har säkert haft klasar av potentiella älskarinnor som mer än gärna ställt upp. Klart som fasen att han fallit för frestelsen. Om frugan dessutom visste om det, är det då verkligen en sådan skandal för oss - folket?
Han är en Kung. En sådan som skall ha krona och röd sammetsmantel. Han SKA ju vara ett svin. En dryg jävel som knäpper med fingrar och får som han vill.
Jag är verkligen inte för monarki men när vi nu dras med en kung så skall han fasen vara på riktigt!
Go knugen!
"Skandal"...? Alltså, jag vet inte... Om karln hade sysslat med trafficking, haft ett methlab i slottskällaren eller förgripit sig på småbarn...DET hade varit en skandal.
Att en man som växt upp med idel lismande människor runt sig, som aldrig behövt oroa sig över vad folk skall tycka eller ha någon ångest över framtidsplaner eller pengar, kanske uppför sig lite odrägligt; ÄR det verkligen en skandal? Eller ens konstigt?
Är det verkligen en skandal att karln har varit otrogen? Han har säkert haft klasar av potentiella älskarinnor som mer än gärna ställt upp. Klart som fasen att han fallit för frestelsen. Om frugan dessutom visste om det, är det då verkligen en sådan skandal för oss - folket?
Han är en Kung. En sådan som skall ha krona och röd sammetsmantel. Han SKA ju vara ett svin. En dryg jävel som knäpper med fingrar och får som han vill.
Jag är verkligen inte för monarki men när vi nu dras med en kung så skall han fasen vara på riktigt!
Go knugen!
onsdag 3 november 2010
Novemberlov.
När en sover, en är sjuk, aka tyst och lugn och en inte är hemma - då är det riktigt trivsamt att vara ledig... Ännu trivsammare blir det av att klackarna åker på ikväll för en sväng på lokal.
Published with Blogger-droid v1.6.4
tisdag 19 oktober 2010
Det hade kunnat vara manna.
Jag blev just lite...paff.
Vi bor ju i radhus. Ett sånt där riktigt radhus i två våningar och med tomt som ett normalstort vardagsrum. Tomt...tja, den lilla plätten på baksidan är som en rastgård för fångar, omgiven av häckar som gränsar till grannarnas rastgårdar.
Vi har ett litet tak.
När så barnen somnat smög jag ut i mörkret för en cigarett då jag hörde en massa rassel på det lilla taket ovanför mitt huvud.
Som en massiv vägg hänger ett överkast som jag tog ut för en vecka sedan för en stunds vädring. Sedan dess har det blivit blött, torkat och blivit blött igen.
Jag tänkte kanske i banorna skata. Eller..ja...mest skata faktiskt. Men döm om min förvåning när det ramlar ner något stort och sprattligt som river med sig hela överkastet i fallet och sätter igång att skälla under de tunga tygmassorna.
En HUND föll från himlen!
Hundar är luriga. Speciellt när de eventuellt är stressade över att just ha fallit från himlen och dessutom blivit fångade under ett unket överkast.
Jag blev fullkomligt skräckslagen. Det kom nästan bajs.
Nu vill jag ju veta hur detta gick till. Kan man ringa polisen?
-"Hej, jag heter Äjj-Käjj. Jag fick en hund i skallen när jag satt ute och rökte, kan ni försöka ta reda på vart den kom ifrån? Ni har ca 40 minuter för sen börjar Desperate Housewives och då struntar jag i VAD som faller från skyn..."
-"......"
-"Nej, vanliga cigaretter. Marlboro lights...."
Vi bor ju i radhus. Ett sånt där riktigt radhus i två våningar och med tomt som ett normalstort vardagsrum. Tomt...tja, den lilla plätten på baksidan är som en rastgård för fångar, omgiven av häckar som gränsar till grannarnas rastgårdar.
Vi har ett litet tak.
När så barnen somnat smög jag ut i mörkret för en cigarett då jag hörde en massa rassel på det lilla taket ovanför mitt huvud.
Som en massiv vägg hänger ett överkast som jag tog ut för en vecka sedan för en stunds vädring. Sedan dess har det blivit blött, torkat och blivit blött igen.
Jag tänkte kanske i banorna skata. Eller..ja...mest skata faktiskt. Men döm om min förvåning när det ramlar ner något stort och sprattligt som river med sig hela överkastet i fallet och sätter igång att skälla under de tunga tygmassorna.
En HUND föll från himlen!
Hundar är luriga. Speciellt när de eventuellt är stressade över att just ha fallit från himlen och dessutom blivit fångade under ett unket överkast.
Jag blev fullkomligt skräckslagen. Det kom nästan bajs.
Nu vill jag ju veta hur detta gick till. Kan man ringa polisen?
-"Hej, jag heter Äjj-Käjj. Jag fick en hund i skallen när jag satt ute och rökte, kan ni försöka ta reda på vart den kom ifrån? Ni har ca 40 minuter för sen börjar Desperate Housewives och då struntar jag i VAD som faller från skyn..."
-"......"
-"Nej, vanliga cigaretter. Marlboro lights...."
Eller ska Murphy lägga sig i?
På fredag skall jag ut. Det skall bli så jävla kul och det var en evighet sedan. Det är en rolig blandning av nya och gamla vänner och jag ser fram emot det så jag smäller av!
Och det brukar ju alltid bli så bra när man har höga förväntningar...
Och det brukar ju alltid bli så bra när man har höga förväntningar...
fredag 15 oktober 2010
En annan dag...eller nåt.
Nej, alltså. Jag är verkligen inte helt nöjd med det nya utseendet på bloggen. Bara så ni vet. Men nu vill jag dricka vin och göra annat. Typ skriva.
Mitt eget utseende kommer jag dock att vara nöjd med efter dagens shoppingrunda. Jag har orangemissfärgade naglar eftersom jag aldrig använder underlack under nagellacket, så ett underlack var planen idag.
-"Vi har ett Diorerbjudande idag" säger den släthyade jäkla dockan till uppenbarelse.
-"Hm...nja, jag hade mest tänkt att köpa ett underlack men..." funderar jag.
-"Du får en mascara och en ögonpenna" fortsätter hon käckt.
Nu har jag förvisso en helt ny mascara och ögonpenna men...tja...
-"Ok, show me the stuff!" sa jag. ( Nej, det gjorde jag inte! )
-"Vad gillar du för dofter?"
Och då måste jag ju säga det. Det som brukar få tanterna i parfymerierna att höja ett uns på sina perfekt målade ögonbryn;
-"Lite porriga"...börjar jag försiktigt. "De skall dofta svindyr budoir, lite tungt snusk, liksom" fortsatte jag och stirrade stint på ögonbrynen. I stället för den där lätta höjningen slog tjejen ihop händerna och utbrast förtjust;
"Midnight Poison! DEN kommer du gilla!"
Vilket jag gjorde. Jag gillade också en foundation, en primer, två ögonskuggor, två nagellack, en rouge, ett läppglans och en ögoncreme.
I en annan affär gillade jag ett par skor.
Nu tänkte jag fixa naglarna inför helgens arbete...men jag glömde visst köpa det där underlacket. Och toapappret. Och tandkrämen.
De grejerna jag åkte för.
Skitsamma - man kan torka arslet med Torky, borsta vuxentänder med Shrektandkräm och naglarna är ju redan missfärgade så...
Mitt eget utseende kommer jag dock att vara nöjd med efter dagens shoppingrunda. Jag har orangemissfärgade naglar eftersom jag aldrig använder underlack under nagellacket, så ett underlack var planen idag.
-"Vi har ett Diorerbjudande idag" säger den släthyade jäkla dockan till uppenbarelse.
-"Hm...nja, jag hade mest tänkt att köpa ett underlack men..." funderar jag.
-"Du får en mascara och en ögonpenna" fortsätter hon käckt.
Nu har jag förvisso en helt ny mascara och ögonpenna men...tja...
-"Ok, show me the stuff!" sa jag. ( Nej, det gjorde jag inte! )
-"Vad gillar du för dofter?"
Och då måste jag ju säga det. Det som brukar få tanterna i parfymerierna att höja ett uns på sina perfekt målade ögonbryn;
-"Lite porriga"...börjar jag försiktigt. "De skall dofta svindyr budoir, lite tungt snusk, liksom" fortsatte jag och stirrade stint på ögonbrynen. I stället för den där lätta höjningen slog tjejen ihop händerna och utbrast förtjust;
"Midnight Poison! DEN kommer du gilla!"
Vilket jag gjorde. Jag gillade också en foundation, en primer, två ögonskuggor, två nagellack, en rouge, ett läppglans och en ögoncreme.
I en annan affär gillade jag ett par skor.
Nu tänkte jag fixa naglarna inför helgens arbete...men jag glömde visst köpa det där underlacket. Och toapappret. Och tandkrämen.
De grejerna jag åkte för.
Skitsamma - man kan torka arslet med Torky, borsta vuxentänder med Shrektandkräm och naglarna är ju redan missfärgade så...
lördag 9 oktober 2010
Men bake n' shake...det är grejer det!
Man kan ju köpa smulpaj nästan halvfärdig. En förpackning frusen smuldeg som sitter ihop med en förpackning frusna bär som man sedan bara häller ihop i en form och kör in i ugnen.
Jag har två sådana i min frys. Min man har införskaffat dem av någon anledning. Det är inte svårt att göra smulpaj och vi har alltid ingredienser hemma men han har nog haft en plan...?
I vilket fall får detta mig att tänka på reklamen för denna produkt. En mor och en dotter som står i köket och snyggt håller ner de två påsarna i en form. Sedan river de fram alla ingredienser man behöver, häller mjöl över hela köket, över sig själva och sedan smutsar de ner 11 bunkar och byttor. De grisar ner vispar, slevar, bänkar och golv och serverar stolt sin paj när gästerna anländer.
De hade ju till och med hunnit plocka bären under den tiden det tog att grisa ner...
Jag har två sådana i min frys. Min man har införskaffat dem av någon anledning. Det är inte svårt att göra smulpaj och vi har alltid ingredienser hemma men han har nog haft en plan...?
I vilket fall får detta mig att tänka på reklamen för denna produkt. En mor och en dotter som står i köket och snyggt håller ner de två påsarna i en form. Sedan river de fram alla ingredienser man behöver, häller mjöl över hela köket, över sig själva och sedan smutsar de ner 11 bunkar och byttor. De grisar ner vispar, slevar, bänkar och golv och serverar stolt sin paj när gästerna anländer.
De hade ju till och med hunnit plocka bären under den tiden det tog att grisa ner...
I efterkyrklig anda...
I efterkyrklig anda har jag funderat på en sak.... Jag skall på begravning i nästa vecka för min farmors "pojkvän" ( säger man "pojkvän" när paret ifråga är över 90 år? ). Min fina, annorlunda farmor lever inte längre.
Hon var en glasmänniska. Hon hade ingen insida eller utsida, hon sa precis det hon tänkte i den sekund tanken drabbade henne. Det fanns liksom inget dolt där. Att ha glasmänniskor som nära släktingar kan vara praktiskt och bra, man vet alltid vad de känner och tänker just då och jag vet att hon äskade mig helt villkorslöst och detsamma gjorde jag henne. Även om hon retade livet ur mig allt som oftast med sin störande ärlighet och rättframhet.
En gång hade hon gett mig trosor i present och dagarna efter var jag hemma hos henne och farfar. Jag var kanske 10-12 år och just den dagen hade jag kjol på mig.
-"Har du på dig trosorna du fick?" frågade hon och lyfte upp min kjol för att se efter. Jag DOG av skam men farmor var bara nyfiken, hon ville bara kolla ju. Inget konstigt alls. Det var ju bara vi. Hon, farfar och jag. Vi som faktiskt var familj och älskade varandra så som man gör.
Många år senare blev hon änka. Min farfar dog den 3:e januari när mina föräldrar, min man, jag och min ena syster satt på ett plan hem från Italien.
Ytterligare år senare träffade hon en annan karl. Denna "pojkvän". Hon föll pladask - som det heter - för hans charm, vänlighet och stiliga yttre.
När jag blir gammal kan jag kanske mer sätta mig in i charmen hos en ganska tyst gubbe med väldigt grått hår och rullator.
Men min farmor levde sina sista år, lycklig, med denne söte, snälle lille gubbe och för det och för henne skall jag på begravning.
Men jag funderade ju på en sak inledningsvis. Och som sagt - i efterkyrklig anda - HUR funkar det i himlen nu? Skall farfar och "pojkvännen" slåss? Det måste ju bli en herrans massa intriger däruppe?
Himmelen är alltså en enda stor julfest med jobbet?
Hon var en glasmänniska. Hon hade ingen insida eller utsida, hon sa precis det hon tänkte i den sekund tanken drabbade henne. Det fanns liksom inget dolt där. Att ha glasmänniskor som nära släktingar kan vara praktiskt och bra, man vet alltid vad de känner och tänker just då och jag vet att hon äskade mig helt villkorslöst och detsamma gjorde jag henne. Även om hon retade livet ur mig allt som oftast med sin störande ärlighet och rättframhet.
En gång hade hon gett mig trosor i present och dagarna efter var jag hemma hos henne och farfar. Jag var kanske 10-12 år och just den dagen hade jag kjol på mig.
-"Har du på dig trosorna du fick?" frågade hon och lyfte upp min kjol för att se efter. Jag DOG av skam men farmor var bara nyfiken, hon ville bara kolla ju. Inget konstigt alls. Det var ju bara vi. Hon, farfar och jag. Vi som faktiskt var familj och älskade varandra så som man gör.
Många år senare blev hon änka. Min farfar dog den 3:e januari när mina föräldrar, min man, jag och min ena syster satt på ett plan hem från Italien.
Ytterligare år senare träffade hon en annan karl. Denna "pojkvän". Hon föll pladask - som det heter - för hans charm, vänlighet och stiliga yttre.
När jag blir gammal kan jag kanske mer sätta mig in i charmen hos en ganska tyst gubbe med väldigt grått hår och rullator.
Men min farmor levde sina sista år, lycklig, med denne söte, snälle lille gubbe och för det och för henne skall jag på begravning.
Men jag funderade ju på en sak inledningsvis. Och som sagt - i efterkyrklig anda - HUR funkar det i himlen nu? Skall farfar och "pojkvännen" slåss? Det måste ju bli en herrans massa intriger däruppe?
Himmelen är alltså en enda stor julfest med jobbet?
Man får ju välja sina strider...
Idag har vi varit på dop med ingifta släkten. Det var vi förra lördagen också. Samma tid, samma kyrka, samma gäster. ( annat barn ) Pojkdop.
Pojkdop är annorlunda än flickdop. De är längre. Flickor får ej beträda den delen där altaret står, så när mitt oranga barn yr omkring under gudstjänsten och far upp där, så står jag kvar nedanför de två trappstegen och inväntar min man man som får bestiga den heliga platsen och hämta ner honom.
Jag är liten sugen på att se vad som händer om jag SKULLE gå upp där...men jag gillar min svärmor och svärfar och vill inte skämma ut dem inför hela församlingen.
När flickdopen normalt är över så fortsätter pojkdopen med att bestiga den heliga mansdelen. Då skall ytterligare mässande hållas och pojkbarnet skall föras tre varv runt altaret i sällskap med 2 korgossar och sin charione ( som troligen inte stavas så, men jag hittar inte kilskrift på tangenbordet ) som betyder fadder. Vilket ju naturligtvis alltid är en man vid pojkdop.
Man kan ju välja att se på detta på två sätt; att mannen är mer värd, att hans ceremoni måste vara lite mer speciell efter som han sedan kommer bli öfverhuvud i sin familj och därmed är extra viktig.
Väljer man att se på det på det viset så blir man ju bara skitarg. Ok, de kan göra helikoptern och de kan lukta mer svett än vi kvinnor. De har oftast fulare fötter och mer muskler. Men i övrigt...?
Jag väljer att se på det på ett annat sätt; de stackars pojkbarnen är klenare än flickbarn, de kommer spendera resten av sitt liv med att tro att deras muskler och snopp har någon slags frälsande inverkan på kvinnor, de stackarna. De kommer att leva resten av sina liv med morfar/farfars påtryckningar om att "ta kontroll över frugan" medan de står hemma och sköter tvätten och lagar mat samtidigt, då deras heltidsarbetande fruar är uthungrade när de kommer hem.
Låt dem få ett 20 minuter längre dop, de stackars karlarna.
Pojkdop är annorlunda än flickdop. De är längre. Flickor får ej beträda den delen där altaret står, så när mitt oranga barn yr omkring under gudstjänsten och far upp där, så står jag kvar nedanför de två trappstegen och inväntar min man man som får bestiga den heliga platsen och hämta ner honom.
Jag är liten sugen på att se vad som händer om jag SKULLE gå upp där...men jag gillar min svärmor och svärfar och vill inte skämma ut dem inför hela församlingen.
När flickdopen normalt är över så fortsätter pojkdopen med att bestiga den heliga mansdelen. Då skall ytterligare mässande hållas och pojkbarnet skall föras tre varv runt altaret i sällskap med 2 korgossar och sin charione ( som troligen inte stavas så, men jag hittar inte kilskrift på tangenbordet ) som betyder fadder. Vilket ju naturligtvis alltid är en man vid pojkdop.
Man kan ju välja att se på detta på två sätt; att mannen är mer värd, att hans ceremoni måste vara lite mer speciell efter som han sedan kommer bli öfverhuvud i sin familj och därmed är extra viktig.
Väljer man att se på det på det viset så blir man ju bara skitarg. Ok, de kan göra helikoptern och de kan lukta mer svett än vi kvinnor. De har oftast fulare fötter och mer muskler. Men i övrigt...?
Jag väljer att se på det på ett annat sätt; de stackars pojkbarnen är klenare än flickbarn, de kommer spendera resten av sitt liv med att tro att deras muskler och snopp har någon slags frälsande inverkan på kvinnor, de stackarna. De kommer att leva resten av sina liv med morfar/farfars påtryckningar om att "ta kontroll över frugan" medan de står hemma och sköter tvätten och lagar mat samtidigt, då deras heltidsarbetande fruar är uthungrade när de kommer hem.
Låt dem få ett 20 minuter längre dop, de stackars karlarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)