lördag 9 juni 2012

En kontrasternas dag.

Vi har då avklarat 3 kalas idag. Ett för äldste sonen och 2 för hela familjen. Det första var hos ingifta släkten för att fira en examen i...en examen alltså. Att sitta vid gubbordet hos ingifta släkten är en studie i vidrigt bordsskick.
Som tur är så har de försvenskat sig i det avseendet att de kan ha en buffé i köket numer. Förut skulle allt stå på bordet och det fanns då inget hinder att man käkade direkt från uppläggningsfaten. Detta slipper vi (jag) oftast nuförtiden.

Men de är seriösa. Shit vad de löser världsproblem medan de slafsar i sig kött med händerna och käkar bulgur med sked som ett gäng 2-åringar. Det är svårt att ta en person på allvar när denne sitter med hela ansiktet insölat med tzatziki och hetsigt pratar om situationen i Syrien eller om annat gravallvarligt.

Sen avklarar vi givetvis de där förhören. De som gör att de alla framställer sig själva som genier.

Insölad med kyckling i hela stubbiga fejset:
-"Vem var det som var den första att dömas för offside någonsin?"
Detta vet ingen så samma person svarar triumferande:
-"Blablabla! Veeeet ni inte det!?" och slafsar vidare.


-"Jaha, men vem stod i mål när Tyskland mötte Portugal i EM 1966, då!?"
Och återigen vet ingen svaret så personen som ställde frågan svarar ju givetvis med samma triumf. Och slafsar vidare.


När alla sedan fått briljera med sina enorma kunskaper inom vilket område som helst så flyttar man till finrummet där kvinnfolket serverar kaffe. Och fortsätter raljera om gud-vet-vad. Och slafsa. Och skämta. Det gör man genom att driva med andra och framhäva sig själv så mycket som möjligt.


Sedan var vi på en utflyttningsfest hemma i Svenska hjärtan. Det är en studie i utmärkt bordsskick. Många äldre bor i området som ligger på skalan "helt ok" om man räknar i samhällsklass. Det förväntas för det första att man är i tid. Man tar i hand. Man äter med kniv och gaffel oavsett vad man har på tallriken. Och man skryter inte. Man låter andra komma till tals och man skämtar genom att driva lite med sig själv och framhäva de andra i rummet.

Både ock är roligt men på så skilda sätt att det är omöjligt att ens förklara. Dock föredrar jag Svenska hjärtans bordsskick framför assyriers vilken dag som helst och hade jag varit äckelmagad hade jag vägt 30 kilo vid det här laget.




Annat var det på min tid...


Jag hämtade just min 7-åring från ett barnkalas. Han pratar nu bara om drunknade barn, folk som skjuter sig i huvudet och drunknade människor. Detta efter att födelsedagsbarnets föräldrar ansåg det lämpligt att visa Titanic på kalaset. 

Nästa vecka skall vi ha kalas för vår äldste. Vi tänkte bjuda på öl och vin till hamburgare. 



Skickat från min Samsung Mobil

Då drar vi på kalas då *suck* 




Skickat från min Samsung Mobil

Kalaslördag.

Jag behöver slappa lite. En dag hade varit lagom men det där händer ju aldrig så jag får trycka in mitt slappande mellan kalas och träningar. Idag har vi 3 kalas, ett för äldste sonen och 2 för hela familjen. Vi måste hinna köpa och slå in presenter och jag måste få på 3 barn kläder.

Den äldste är det ingen idé att ens försöka hjälpa med det, han har ytterst bestämda åsikter om vad han skall ha på sig. Det brukar dock bli bra.

Mellan är följsam, han gör som jag säger.

Orange är det heller ingen idé att försöka rå på, skillnaden är det inte brukar bli så bra. Nu har vi inte påbörjat dagens strid ännu men det brukar inte vara vackert.

Jag slappar lite nu, det kommer att straffa sig senare när vi kommer försent till allting och jag kommer då att inte tycka att det var värt det. Men det är inte så lätt att rå på mig heller. Inte ens för mig själv.

fredag 8 juni 2012

Från Chanel Allure Sensuelle till...NÄHÄ!

Jag hade en parfym som jag använde i över 10 år. Jag luktade så fantastiskt gott jämt men så frågade en människa vad det var för parfym och när folk jag tycker om hade frågat innan hade jag gladeligen svarat men de hade ju vett på att inte köpa samma.  Denna människa hade inte vett nog att begripa och jag hade inte vett nog att inte berätta vilken det var.
Detta var några år sedan och jag har själv inte kunnat använda den längre, den är förstörd.

Sedan dess har jag testat tusentals! Mången parfymeripersonal har försökt ge mig det jag önskar; en som doftar porr, dyr budoir, lyxig bordellmamma...

Det har gått sådär, tills min nyblivne svåger trillade in igår med en parfym till mig och en till min man (han behöver inte ställa sig in - vi gillar honom - men det kan ju vara praktiskt att  han inte vet det kanske...) och den är PERFEKT! Han bad allra ödmjukast om ursäkt till min man när jag påpekade att maken misslyckats med sina försök trots att han bör känna mig bättre.

Jag går nu runt med en aura av lyxigt snusk och jag kommer aldrig berätta för någon vilken parfym jag har!



onsdag 6 juni 2012

Grattis Sverige!

Jag spenderade merparten av nationaldagen på jobbet, sedan åkte jag hem.

Då fick jag uppleva ny asfalt. Det är grymt. Då kan jag trycka gasen i botten och få upp katedralen i 80 utan att det faller delar av den eller att den skakar så jag blir kissenödig. Jag körde förbi hemavfarten som en liten orange blixt och gav mig av till äldste sonens fotbollsmatch. Sol och oavgjort. Hes. Han har - konstigt nog - ännu aldrig skällt på mig för att jag gormar som en galning på hans matcher. Han som annars skäms över allt jag gör...?

Men nu är jag här. Hemma. I Svenska hjärtan.



Ok, ibland kan man rotera bilder...och ibland inte. Anywho; finn ett fel.

tisdag 5 juni 2012

En sorgens dag.

Det var med sorg jag vaknade i morse, det var slutet på en era. Sista avsnittet av Desperate housewives.

Jag jobbade kväll, vilket innebär att jag slutar ca 20.45 men det brukar dra över tiden. Inte ens med den godaste vilja hinner jag hem på ca 10 minuter. Mitt rekord är 14 minuter. Därför var det inte så himla noga att mitt företags pengar stämde idag, skit i röran jag lämnade efter mig, jag är ändå först på plats i morgon. Jag och min sötaste bästis som mycket väl förstår storheten i denna händelse. Men som själv inte tittar. (ingen är perfekt)

Jag smet alltså. Lämnade henne med röra och pengar och kastade mig i min lilla skrotiga katedral till bil (den som är full med kors, Jesusbilder och annat krafs som följde med på köpet) och styrde kosan hemåt. Mot den bra TV:n därnere. Den var bokad i förtid.

Min väg hemåt är normalt kantad av rödljus och folk som kör sakta. Detta vet jag och jag skramlar tålmodigt vid varje rödljus och hoppas att ljudet från skrotkatedralen inte överstiger stadens bullergräns.

Men idag! Idag var alla trafikljus gröna! Som om Moder Natur var på min sida. Som om Hon förstod. Jag körde hem på 12 minuter. Och detta trots att jag plötsligt fick möte. På en enkelriktad gata. Lätt överraskad, och inte allt för rädd om min bil, körde jag en sväng upp på trottoaren och tog mig runt den stora, gröna pick-upen med en 123-årig tant bakom (eller mer under) ratten. Med en tilltryckt backspegel seglade jag sedan vidare genom min gröna våg och sladdade in till Kanal 5 och min bästaplats i soffans divandel.

Men nu är det över. Husfruarna har spritts för vinden och jag är bara tom.


Det är ju faktiskt snart semester! (Mamma, läs inte!)

Igår glömde jag att hämta min 7-åring från fritids. Idag, när jag skulle köra de två yngsta till dagis och var på väg in i bilen frågade Mellan: "Mamma, skall du åka till dagis i pyjamasbyxor!?"
Sedan åkte jag och tankade. När  kört en bit insåg jag att jag inte hade betalat. Så jag fick vända, endast för att upptäcka att jag inte hade plånboken med mig.

Jag tänker inte ens säga hur mycket jag har jobbat redan i år för då blir min arbetsplats dömd för slaveri.

Men jag skall börja ta ledigt, fast inte idag, vi har möte. Och imorgon är det ju röd dag, då vill man ju inte ta ledigt. På torsdag då...njäe, det var väl några intervjuer då.
....Det funkar nog inte den här veckan.
Nästa vecka...nej, då är det ju utbildning hela veckan. Men SEN!


måndag 4 juni 2012

Rätt forum vore nog mer Facebook...

Jag har suttit och gått igenom CV:ar på jobbet, de delas upp i tre högar, en "aldrig i livet", en "tja, kanske det" och en "definitivt".

Jag funderar på det här med foton på sig själva som folk skickar med. När man söker jobb, känns det då logiskt att skicka med bilder på sig själv när man sitter på någon förfest? När man solar vid någon pool? Sådana där läpputande självtagna bilder där man ser personens utsträckta arm? Eller, när man i ett minimalt linne kramas med sina vänner och ser helt onykter - men väldigt glad - ut?

Gissa vilken hög de hamnar i...

Årets kallelse...

...till tandläkaren har droppat in. Det ger mig ungefär 3 veckor att fluorskölja, tandtråda och borsta så gommarna blöder. Såren och blödningarna som uppstår efter min behandling brukar ha gått över tills det är dags.
Min Ernst-lookalike till tandläkare berömmer min skötsel av tänderna men bannar mig för att jag röker igen. (Ja, igen. Varje år.)
Han polerar bort rök/kaffe/vinfläckarna, penslar på något krafs och önskar att alla skötte sina tänder som jag. Han har läst på innan dessutom, han småpratar om barnen och sånt. Gemytlig. Som Ernst. Fast med skor.

Och jag åker hem. Och stuvar undan tandtråd, eltandborste och fluorskölj tills nästa år.