Nu är det jag som skolar om mig...

Jag har haft ont i en tand i någon vecka. Eller egentligen inte i en tand utan i tandköttet ovanpå tanden. Jag har (och detta är jag lite stolt över måste jag erkänna) inte fått mina visdomständer ännu men nu verkar den ena ha påbörjat sitt meningslösa växande.
Detta med följden att tandköttet tar livet av mig. Det strålar ontsomfan upp mot örat och ner mot halsen och lymfkörteln på ena sidan är svullen. Detta har jag behandlat på eget bevåg genom att bita på bomullstussar dränkta i whisky. Detta fick mig nästan att kräkas varje gång och det berodde lika mycket på smaken som på det faktum att tussarna alltid var för stora så jag nästan kvävdes.
Trots detta, tandtrådande, tandpetarpillning och Listerinesköljning, så till den grad att gommarna blödde om jag jag råkade harkla mig, så luktade det fortfarande kadaver i bakre hörnet på munnen.

Så jag bokade en tid hos tandläkaren och vid bokningstillfället var jag noga med att ingående beskriva mitt problem så de skulle ha alla verktyg klara och putsade.
Fick så en tid någon vecka senare, vilket var idag. Tog lite komp från jobbet för att hinna och just innan hemgång hamnade jag i en konflikt med en rabiat kund på jobbet (vissa människor förtjänar en helt egen blogg) och denne skitstövel gjorde att jag blev sen.
Min groteska lilla bil har inte fått slita så hårt sedan den testkördes för första gången ett par decennier sedan och med förra veckans p-bot i minne så hann jag med nöd och näppe slänga på en tia i automaten och rusa upp för trapporna där en sköterska studerade min svettiga, flåsande uppenbarelse en stund och sedan kallade in mig.

"Sååå, vad är problemet" grymtade den 200 år gamle tandläkaren med så märkliga glasögon att mitt stirrande på dem eventuellt kunde misstagas för ett försök till hypnos.
"Ja,alltså, som jag sa när jag bokade.." flåsade jag, fortfarande tagen av de 6 trapporna, och drog mitt stinkade, onda problem igen. Alltmedan farbror tandläkaren "jaha:ade" och "jaså:ade" på så opassande ställen att jag hela tiden fick avbryta mig och kontrollera att det verkligen var mig han lyssnade på.

"Hm, ja, det låter som om du kanske borde boka en tid för undersökning så man får titta på det där" mumlade han.
Medan jag försökte förstå vad han just sagt och fundera på var jag egentligen var så riktade han strålkastaren mot munnen och stack in sina vassa metallprylar i munnen på mig och jag frös med blicken på glasögonen.
"Hm..vi skall ta och spola rent i fickan du har här" mumlade han vidare och stoppade in en pytteliten högtryckstvätt i munnen på mig.
Så körde han den där i 30 sek, bad mig skölja för att sedan, igen, be mig boka en ny tid i receptionen.
Tack och hej.

Jaha, det blir 550 kronor, tack. På kvittot ser jag sedan att Försäkringskassan subventionerat med 300 kr. Alltså; ÅTTAHUNDRAFEMTIO spänn för ett besök på MAX 4 minuter!? Det ger ett timpris på 12750 kr.  TOLVTUSENSJUHUNDRAFEMTIOKRONOR. I timmen. Det är ju förihelvete vansinnigt!

Det är 102 000 kr om dagen.
Och ca 2 miljoner i månaden.
Hur jävla dyra är de där metallpinnarna egentligen?