fredag 31 juli 2009

Otacksamma små kräk!

Min 5-åring är utvisad på obestämd tid. Han är så tyken och uppkäftig mot mig så jag blir GALEN!

Om de små kräken bara visste!! Att jag spenderat oändligt långa smärtsamma timmar med att föda ut hans 35cm-i-omkrets-huvud. ALLT vi gör, äter, köper, kör är för deras skull! ALLT! Sedan den dagen han föddes har ALLT i mitt liv cirkulerat runt honom, och senare hans syskons, välbefinnande och så har den lille skitungen MAGE att ha attityd mot en?

HUR kommer det sig att man står ut med sina barn, egentligen? Man måste ju få någon typ av personlighetsstörning i samma sekund som det 35 cm stora huvudet kommer ut.
Pling säger hjärnan "-Nu skall jag spendera resten av livet med att ta skit från de små kräken som man gör ALLT för och skulle gå i döden för. Japp, det skall bli kul"

5 kommentarer:

G sa...

Kom å tänka på det där ordstävet - man blir som man umgås... men det var nog inte riktigt så passande... :-o
Eller så är du istället för mjuk/vek... nää...

Nä, men vi får väl byta ungar en dag.
Och så undrar jag (inte om men) när och hur jag får min "pott"?

Helena m. 4 sa...

Det är bara för att man innerst inne vet att man var (nästan) likadan mot sina föräldrar innan man hade vett att uppskatta och förstånd att förstå vad det gjort för en...
Har man dessutom sån' otur som jag (och flera med mig) så hinner man inte inse detta förrän det är försent (och i mitt fall mamma är för evigt borta)
Härda ut !
Det blir bättre !
// Hon med en go' 6-årig kille

Isa sa...

Å du saknade dom när dom var hemifrån!
Nu måste det vara lättare att uppskatta att slippa dom ett par dagar... Hihi!

Uthärda.... Det e bara några år kvar... :-)

Pöss!

furman sa...

Puss på dej. Och ge din son mat han inte tycker om när han är uppkäftig. Typ som straff.

Marina sa...

Du som har så många ungar, jag har två, kanske kan ge mig ett svar på en fråga som jag länge burit på. Man pratar om 3-årstrots, 6-års kris osv, men min yngsta unge är två år och trotsar som aldrig förr, hans syster var likadan. Min dotter är snart fem och har känsloutbrott from hell och är så störig mot mig att jag ibland funderar på att flytta hemifrån. VARFÖR heter det inte tvåårstrots och femårs-barn-from-hell? Svara fort, för dit jag kommer att flytta finns det nog ingen dator....